Jävligt riskabelt men defuq. vem kunde bry sig mindre? inte då jag. haha. well. accept me or leave. 

Kommer inte säga ett ord. nej. men jag har en liten hemlis nu och jag blir så barnslig. Jag lyckades iaf. han märkte det inte. Hur jag bröt ihop. Fine. Jag är en vän. det borde vara bra nog. men vet ni? det är det inte. det är det verkligen inte. vill säga, hah välkommen till min värld! vet inte hur många gånger men jag antar att det är sånt som inte passar in. Jag är en otroligt bra vän det vet jag, flickvän däremot, eeeh not so sure. Det är som en drog dock, och ikväll haha jag kunde inte bry mig mindre, eller fan, jag vill inte bry mig. jävla as. varför var du tvungen att göra det så bra om det nu är så det är? Om jag har fel varför måste du göra det så bra iså fall. det är bland det värsta jag vet. charader. jo men jag var ju tvungen att få dig att tycka om mig! yeah. well det är ju inte dig jag tycker om eller hur? nä. Det är bara en påhittad person. Fan. det får mig att vilja ge dom en käftsmäll. fucking hell. Det är bara det att. Jag kan inte sluta tänka på det nå mer. Då jag är nära så kommer det där leendet upp i huvet på mig. Värsta är ju då han retas, jag vill inte tro på det som är sagt. Jag vill verkligen inte det men jag är även av den personligheten att jag inte kan förneka något som jag vet att det skulle kunna vara sant. Dom där veckorna var kanske inte så bra. Inte för att dom inte var bra, det är precis vad dom var, dom var som ett himmelrike fucking hell. eller nåt sånt. Im a bit of a perv. Men haha när vi sov så låg jag och studerade hans drag hans kropp hans mjuka lugna leende som han alltid hade när han sov. Han hade sån kontroll när han var vaken men så fort som dom där ögonen sov. wow. En helt annan människa gud så harmonisk han var. and fine jag kunde försöka låta bli men det ville jag såklart inte. eller då han uppföll redan från början en av mina små 'drömmar' eller vad man nu ska kalla det. Han småretas och jag ligger där spänd som ett jävla as, han skrattar ljuvligt(ja jag är gay som fan but deal with it) åt mig och frågar varför jag är så spänd och ber mig att slappna av vilket jag ofc är helt jävla oförmögen till. Han ber mig flera gånger, och jag försöker flera gånger. Och han ger mig någon blick som jag inte kan förklara jag älskar den men jag med mina överemotionella känslor kan som inte. well. hantera det riktigt. life, why do you have to be this way.

fan. så ler han med sina ögon kärleksfullt eller inte men med ögon jag inte kan hantera och säger det, ''nu ger du mig inget val.'' lutar sig över mig lägger handen om min kind och kysser mig. oh high damn! när fan hamnade jag i en fantasivärld? eller sover jag kanske, jag lovar jag vaknar upp snart och blir jättebesviken. men. nä. inte riktigt. 

Han kanske inte känner likadant, men varje gång, varje gång jag ser han sitta någonstans eller då han kommer nära eller då jag bara hör han så kommer det förbi. och vi är bästa vänner. vi är i stort sett familj. och varje. gång. Varje. GÅNG. Det är mycket. 'jag känner knappt nåt' okej. nej. du vet att det skadar mig. du vet att du typ sliter ut hjärtat på mig och låter mig förblöda. men hellre det än en lögn. jag är glad att jag får ärlighet iaf. även om jag sitter här i ett ensamt rum och bryter ihop för att det där jag upplever varje gång. SJÄLVKLART vill jag ha det igen vem fan vill inte det? Men sm så mycket annat så är det bara en distant dröm. Jag hittar något något jag älskar något jag verkligen vill ha. men nej. självklart inte. 

  enough with depression. Jag vill bara innas hur jag lindade in mig om honom på kvällarna. kände hans doft ringla sig djupt in i håret i huden och in i mina kläder. känna hans värme och närhet värma mig med så mycket kärlek, och känna hans puls trösta min panik till en lugnande rytm. Finns. ingen. som. gör. mig. så. så. glad. Jävla mygghelvete och flugor, han fick mig att skratta så jag kiknade och inte ens då slutade jag. Han fick mig att skratta mig kär. Och det hattar jag, vill slita ut det ur huvet jag vill inte ha det där längre, bara snälla låt mig bara glömma alltsammans. Men varför? för att jag vill Ha det för mycket igen! Ja jag är svag, mitt psyke suger I know!  Men kärlek är något jag verligen inte kan hantera. To be hinest, han är de första aset som har fått mig att inte vilja bli kär igen. life, why do you have to be this way.

''Håller du på att somna?'' och så skrattar han till lite lättsamt. Jag mummlar och gnider in mig ännu mer i hans famn. visste jag om det i mitt undermedvetna? För jag försökte verkligen, försökte verkligen få de ögonblicken att vara för evigt. eller iaf så länge som det bara gick. jag kan omöjligen hata han. jag är alldeles för djupt förälskad, jag kanske kan säga att jag gör det, men jag vet att det inte är vad mitt eget hjärta säger. 

  vi har ju ögonblicken då han sitter där och säger ''ja!'' och skjuter ut händerna och blänger oförståeligt ut i luften och sen börjar han klaga över något på ett sånt sätt varav han låter less och irriterad. och som om han verkligen inte förstår fast på ett energifullt sätt. och det gillar jag. haha här ser ni hur gay jag är. sitter i ett rum ensam och skriver ut mina känslor åh buhu hu huuu. stackars lilla mig.

and here we have it. min depression. En väldigt mörk sida som jag aldrig ser. Jag tittar aldrig. Hur skulle jag kunna göra det? jag kan inte klara av det, vem vet vars jag skulle hamna. och tårar bara presar på. och ja jag är fortfarande så gay, så det jag tänker på är att ja. självklart, att min prins i vit rustning bara skulle komma in falla på knä och hålla om mig hårt. och jag skulle bara hålla om han tillbak känna hans doft lirka sig in som vanligt och hans värme. vill aldrig riktigt släppa taget men har som inget val. Jag vill ju inte verka som ett creep direkt. jag vill inte, jag vill inte ha det såhär, jag vet mer än vad han tror. Jag vet hur många har det och jag vet hur dom känner sig för jag kan relatera med dom flesta särskilt när det handlar om att känna masssa skit osv. jag vill krossa hela rummet för jag är så frustrerad! Jag vill inte se det där leendet mer! Jag vill inte att det ska vara så vackert nå mer. Jag vill inte tycka om honom, vill nästan be han, 'få mig att hata dig'. men det vill jag inte heller. fucking hell. VArför måste fel person bli så jävla betydelsefull för dig? varför måste jag bli så kär i fel person för? Im done. Jag gråter. fan också. vilken förlorare. see. det är vagt. jag tillåter inte mig själv till tårar, hatar inte någon mer än mig själv, och secret. jag hatar varenda mm av mig. tål inte nåt med mig själv. but hell, aint i amazing hm. godnatt gott folk. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

A new start some could say. Say hello to Claire. I may turn bitchy, I may get an attitude now. but what are you going to do about it? Now I truly care. Now im upset. Im not getting revenge on anyone. I will just leave an giant black hole in your hear...

There is no right nor wrong. All that is are most of the humans opinion. I mean. As for animals do any of you believe that they would consider on doing this or that or not because it would be right or wrong? No I don't think so. Of course if an anima...

Var ju fan inte igår, well hej? Ja. vad gör jag nuförtiden då? ritar, as always. Studerar och har just hittat en underbar serie som heter ''the 100''. avundas Octavias och Lincons relation u..u så  söt och underbar men stark också. And yeah sen har v...

Det är äckligt. Jag vill inte grina. För det känns patetiskt. Men det skulle vara så lätt. Att bara öppna några burkar och slinka ner dom genom halsen. Ville be om sömntabletter. Men det skulle inte gå. Hela burken skulle slinka ner. Jag var nära för...

Okej nu sitter jag här på bussen påväg till en läkare för att ta tag i stuff. Här sitter jag med min scarf som är dränkt i en doft som jag inte kan få nog av. Den där doften som får mig att kura ihop och somna så gott. Som en liten valp. Så lojal och...